Det har varit en hel del på gång det senaste året för min/vår del. När jag kom tillbaka fr mammaledigheten gjorde vår nya chef en rokad o ändrade min roll till det sämre. Jobbigt, deppigt o inte helt ok enl företagskutym, men där hade jag inget att säga till om..
Hösten o vintern spenderade jag med att leta nya jobb o att i, samråd med min psykolog, försöka bena ut vem jag eg är numera o om det är så jag vill vara.
Tunga tankar blandat med massor av VAB.
Efter att ha hört: "du är en så stark kandidat, men vi har valt att gå en annan väg" efter dryga 10 klockrena jobbintervjuer, lessnade jag o mr M. Ingen vill anställa en snart 30-årig tjej med bara ett barn på bara 1,5 år.
Frågan om jag inte lika gärna kunde gå på ny mammaledighet slutade vara en fråga. Vad fanns det eg att vänta på? Vi ville båda ha fler barn o lille G behöver en sparringpartner. Sagt o gjort!
Nu är jag i v 25!
Denna gång har jag näst intil alla krämpor man kan ha: humörsvängningar, illamående, akne, trötthet, åderbrock, hjärtrusningar, ömmande betongpattar, matbegär, glupande hunger, och foglossning sedan v 10.
Har blivit sjukskriven året ut med planerad nedkomst i början av januari!
(håll dig inne över nyår lille du!!!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar